Fritidsfordon och framtid – marknaden i Europa

European Caravan Federations generalsekreterare Jost Krüger visar upp ett diagram. En linje pekar brant uppåt och en brant nedåt. Omkring år 2012 korsas linjerna. Det var då det började säljas mer husbilar än husvagnar i Europa.

– Här ser man skiftet väldigt tydligt, säger Jost Krüger och pekar på kurvorna. Husbilar fortsätter sedan brant uppåt, medan linjen för husvagnar fortsätter nedåt eller planar ut på en låg nivå.

Ohotad etta är Tyskland med nästan 100 000 nya campingfordon årligen. Enligt Jost finns få tecken på avmattning. Självklart varierar försäljningen med konjunkturen men rent övergripande är campingtrenden stark och långsiktig.  

Drar man ut den tyska kurvan tio år framåt innebär det en miljon nya campingfordon, bara i Tyskland.

– Det är självklart att den stora ökningen av antalet husbilar leder till att hela campingindustrin kommer att växa. Och var ska alla dessa åka under sina semestrar? Jag skulle tro att ni i Norden har utmärkta tillväxtmöjligheter, säger Jost.

Sverige sticker ut i Europa

Andra nationer med stora volymer är Frankrike och Storbritannien, med cirka 30 000 nya fordon årligen. Men ett land bryter tydligt mönstret, det är Sverige. Efter flera år med en mycket trög försäljning har efterfrågan tagit fart ordentligt och Sverige har den klart starkaste utvecklingen i Europa med en ökning på cirka 35 procent. Sannolikt en effekt av nya skatteregler.

– Sverige är ett tydligt exempel på hur snabbt en marknad kan vända när förutsättningarna förändras, säger Jost.

Statistiken ger branschen en röst

Statistiken är viktig och insamlandet är en av de viktigaste uppgifterna för ECF – den europeiska organisationen för husvagns- och husbilsbranschen – förklarar Jost.

– Utan fakta har man ingen röst. EU:s beslutsfattare behöver förstå hur stor vår sektor är – ekonomiskt och samhällsmässigt, säger Jost.

Ett område där ECF gjort skillnad är körkortsfrågan.  Efter mer än 20 års lobbyingarbete är glädjen stor över EU:s nya ”4th Driving Licence Directive”. 

Direktivet gör det möjligt att köra husbilar upp till 4,25 ton med B-körkort, efter en kort utbildning eller ett körprov. 
– För 30 år sedan var 3,5 ton sällan ett problem, eftersom husbilarna var mindre. I dag väger de mer till följd av bland annat ökade säkerhets- och miljökrav. Därför är det rimligt att regelverket uppdateras, säger Jost Krüger.

De nya reglerna ska vara på plats under 2028, men exakt när de börjar gälla i Sverige återstår att se. Varje medlemsland bestämmer själv hur detta direktiv ska införas – om det ska krävas utbildning, prov eller båda delarna, och hur snabbt reglerna ska börja gälla.

I Sverige gäller fortfarande den så kallade ”farfarsregeln” som innebär att den som tog B-körkort före den 1 juli 1996 och inte fått körkortet indraget har rätt att köra husbil utan viktbegränsning.  

Komfort blir allt viktigare vid husbilköp

Åter till statistiken och graferna.  När det gäller vilka typer av husbilar som trendar, framträder ett tydligt mönster. Lättkörda fordon med hög komfort som större campervans med toalett och semi-integrerade husbilar dominerar nyregistreringarna i Europa. 

– De står för nästan 70 procent av marknaden och här pratar vi om en standard som mer och mer börjar likna det som vi är vana vid hemma – med kök, toalett och kanske golvvärme, säger Jost.

Utvecklingen är i grunden positiv men när mer komfort, teknik och utrustning byggs in blir husbilarna dyrare.  
– Detta innebär en ny uppgift för branschen: att säkerställa att marknaden förblir tillgänglig och attraktiv för en bred grupp av kunder, inklusive yngre konsumenter.

Men en större utmaning framöver handlar om hållbarhet.

– Det är elektrifieringen. Husbilarna ligger efter andra fordonssegment men det är av naturliga skäl. Batterierna är tunga, stora – och dyra. Jag är realistisk, husbilar kan bli de sista fordonen som elektrifieras. Men det måste komma, säger Jost.